Lördag - sommarsaknad, svampbrist och färgburkar.

Hej lördag!

Ljuvligt. Två veckor in i skolstarten efter sommarlovet så var tröttman hos familjen Wallman mycket påtaglig under fredagen och det var galet skönt att stoppa kudden i örat igår kväll. Och att sen få vakna upp till en i mitt fall oplanerad lördag var precis så fint som det låter. 

Jag hade liksom vant mig lite vid att detta där sommarlovet kanske skulle finnas där för evigt och att dagarna och kvällarna skulle vara ljumma och ljuvliga och att man aldrig behöver gå och och lägga sig och man fick fiska och bada hela kvällen och samtidigt inte gå upp tidigt heller för att allt bara var samtidigt och vi behövde köpa nya badmintonbollar för de gamla var utslitna och vi fick se Eminen och Britney Spears och ingen behövde tänka på skola, jobb, läxor, möten eller gympakläder på torsdagen och fredagen. 

Hu. Så fasansfullt underbart att hjärtat stinger till en smula och man tänker att något så underbart tar ju inte slut. 

 Så kände jag. Men jag vet ju bättre. Sommarlovet tog slut, och jag har nästan, alldeles snart vant mig vid vardagen igen. Snart. Idag sken solen i Olsbo och minnet av värmen spred sig i hela min kropp och det var så skönt. 

Tack igen, vackra sommar. 

Tog varsin cykel till skogs idag med Erik men med föga resultat i svampkorgen. Vi får vänta och se ifall trattisarna behagar dyka opp om några veckor istället. 

I brist på svamp att rensa (samt de där stora mäster-åbjäks-pjäserna som inte ramlat in i målarstugan än) så plockade jag fram fyra ståtliga stolar som stått i några veckor och väntat på färg och kärlek. 

Har inte riktigt kunna bestämt mig ifall jag ska köra "safe-mode" med gråskala och neutrala nyanser för att få till ett möblemang som passar in i ett vanligt svennebananhem, eller om jag istället skulle gå lite bananas. Och det lutar åt det sistnämnda, efter en snabb koll med maken. Inte helt otippat att han skulle gå på bananasspåret, icke. ;) Men jag behövde bara en liten bekräftelseuppmuntran och sedan var det raka vägen ut i målarstugan för att botanisera bland mina älskade målarburkar. 

Vi får se vad det blir efter vägen. 

Nu lördagskväll med kycklingklubbor och en stund i utebadet med en Erik. 

Man kunde haft det värre. 

Ha en fin lördagskväll på er där ute, hörni.

Med kameran i marken och en längtan efter mästerverk.

Sommaren må ha varit galet ljuvlig med sin värme men jag saknade mina små spindelnät och fukten i skogen. Sätter man sig ned och sitter kvar och kikar lite närmare så ser man förtjusande små saker.

Jag må kanske inte vara överförtjust i spindlar som sådana, men hatten av för deras fantastiska kreationer som de bildar tillsammans med dropparna. 

Idag letar jag ivrigt efter nya projekt att sätta målarfingrarna i, men det går faktiskt ganska segt på den fronten. Fastnade på Instagram igår och gud i skruven. Vilka makalösa mästerverk det fanns där ute! 

Stora, helt fantastiska pjäser som sedan målats med sådant djup och färgkonstellationer så att jag kände mig alldeles vimmelkantig av inspiration. Det, och barnsligt avundsjuk på de som lyckats lagt vantarna på gud-i-skruven-möblerna. ;)

Så nu blev ju mina sparade objekt som jag hade på Blocket och liknande ganska... tråkiga. "Vanliga" linneskåp och liknande kändes så futtiga jämfört med de hisnande, stora möblerna som jag fick se. 

Så. Jag letar vidare. Efter egna mästerpjäser. 

Tänk att få finna en Kung Karl eller Alexander den Store igen? 

Kung Karl.
Fortfarande en stor favorit. Tänk så många månader han stod i mellanrummet innan jag ens vågade röra honom? 

Alexander den Store. 

När man är här igen.

Så gick det några månader igen, minsann. Sommaren kom och gick och var alldeles, alldeles.. underbar. Till och med badkrukan i egen hög person har badat flera gånger, och minnet av att kunna sitta ute på altanen i vårt Olsbo till sena natten utan att frysa ett skvatt värmer fortfarande sinnet. 

Absolut, fullkomligt ljuvliga sommar. Tack för den här gången. 

Ljungdalen. Älskat ställe. 

Tillbaka till skola, arbete och rutiner igen, även om jag & E. inte alls har särskilt "vanliga" vardagar. 

Viktoria. Senast i målarstugan.

I målarstugan har det inte blivit många möbler gjorda under sommaren, dels för den galna värmen men också helt enkelt för att jag tog mig en ordentlig semester. Att måla är sällan något jag ser som jobbigt (pratar vi slipning, tvätt och demolering, ja, en smula trist ibland - men allt har sin charm ändå) men denna sommaren fick målarstugan vila lite och jag fick njuta ledigt med Erik och Casper till fullo. 

Nu är målarfingrarna dock igång igen sedan några veckor tillbaka, och några möbler har fått nya stassar och hem. Nu behöver jag dock fylla på snarast - det finns ingen praktfull pjäs alls där ute som står och väntar på kärlek och färg. Så kan vi ju inte ha det! Jag behöver möbler som håller mig vaken om nätterna, sådana som jag inte kan sluta tänka på hur jag ska måla härnäst, vilken färg jag ska använda till vilken detalj och hur det senaste lagret kommer se ut när det torkat.. Jag vill fastna i frukosttuggan när jag kommer på en ny idé till en variant med rostpulver och vax, och jag vill leta på sida efter sida efter exakt rätt beslag till just den möbeln. 

Så. Fylla på min målarstuga med pjäser som får mig att tappa andan. Ja, tack!